Glöm det traditionella fågelbordet. Häng istället upp så mycket du kan när du matar fåglarna i vinter. Det förhindrar fåglarna att kacka i sin egen mat och minskar risken för spridning av någon obehaglig smitta.
Och fördela utfodringen på flera olika platser. Då undviker du onödigt kiv om maten. Gör en hängande buffé i din trädgård – en buffé där var och en serveras efter sin näbb.
Vi människor uppmanas ju ständigt att äta varierad och näringsriktig kost. Det mår vi bra av.
Det är samma sak med fåglar – alla tycker inte om solrosfrön, även om många gör det. Så servera lite av varje.
Eller helst mycket av varje.
De flesta fågelarter som övervintrar hos oss är beroende av fett för att klara mörker och kyla.
Fettet finns i till exempel solrosfrön och hampfrön som du serverar i någon lämplig fröautomat. Och de är uppskattade av både mesar, finkar, sparvar och nötväckor.
Lite sprättigt blir, det dock runt automaten – speciellt när nötväckan kommer som skjuten ur en kanon och skrämmer i väg alla andra för några sekunder. Då flyger det frön både hit och dit.
Men det är ingen större skada skedd. Frön som hamnar på backen nedanför automaten brukar hittas av andra intressenter.
En nackdel med just solros- och hampfrön är dock att de inte är helt gratis. I längden blir nötpåsarna både billigare och drygare. Odrygast är talgbollarna som tar slut nästan i samma stund som du sätter upp dem.
Budgetalternativen – och faktiskt bäst – är kokosfett och isterflott, som du hittar i mejeridisken hos varje välsorterad livsmedelsbutik. Det är högvärdiga fetter som fåglarna får i sig direkt utan något som helst besvär.
Du tar de urätna och tomma nötpåsarna och fyller på dem med kokos eller ister.
Ostskalkar går naturligtvis också bra, men då talar vi inte om budgetalternativ längre.
Men det är inte alla fåglar som uppskattar de här menyförslagen. Försök att hänga upp kokosfett i en nötpåse åt en koltrast, får du se. Trasten skulle inte begripa någonting.
Den har ingen större förståelse för hängande bufféer. Så här får du göra avkall på allt ditt upphängande och istället servera maten på backen eller något som kan liknas vid backen, till exempel ett trädgårdsbord.
Och här är det äpplen, havregryn, russin och kokt potatis eller potatisskal som gäller. Gärna lite diskret och avsides intill någon buske eller så. Fyller du också på med till exempel korn eller vanligt hönsfoder brukar också fasanerna och gulsparvar dyka upp, om de nu finns någonstans i närheten.
En extra fördel, är om du då och då kan flytta på dina utfodringsplatser lite grand. Att de är mobila, som det heter på svenska numera. Det kan räcka med en halvmeter eller så. Det minskar också risken för eventuell smittspridning från fåglarnas avföring.
Har du nu ordnat med din hängande fågelbuffé och –på vår rekommendation – valt bort det gammaldags fågelbordet, så glöm för all del också den traditionella havrekärven. Det finns inte många korn i en sådan och det blir mycket bråk och lite verkstad för de fåglar som lockas att leta efter något matnyttigt i den hopplösa ruskan.
Lite svinn bland dina fågelgäster får du också räkna med. Eller hoppas på. För småfåglarna du lockat till dig är i sig själva också ett framdukat bord – för sparvhöken.
De flesta gånger höken anfaller missar den sitt tilltänkta byte, men ibland lyckas den med en fullträff. Och det är inget att oja sig över – tvärtom, se det som en höjdpunkt i den utomordentligt rofyllda underhållning som din fågelutfodring ju är.
MENYFÖRSLAG
Mesar, finkar, sparvar:
Isterflott, kokosfett, nötter, solrosfrön, hampfrön, havregryn, hönsfoder.
Spettar:
Isterflott och kokosfett.
Trastar:
Äppelhalvor, russin, havregryn, kokt potatis, hönsfODER.
Fasaner och andra fälthöns:
Samma som för trastarna.
| Startsidan | Sport | Kultur & Nöje | Debatt | Veckans fynd | Tävlingar | |||||||
Ansvarig utgivare:
Webbredaktör: