Michael kämpar mot vindkraften

- Hur kan de exploatera den svenska landsbygden på det här sättet? Några bönder tar emot pengar för att låta tyska och danska vindkraftexploatörer härja. De säljer ut sina gårdar, sina grannar, sin hembygd, sin åkerjord och även sitt land.
Michael Olofsson, Öttum, skräder inte orden när han kritiserar den planerade utbyggnaden av vindkraft i den egna hembygden.

- Det är fruktansvärt, säger han.

- Jag kommer att bli helt omringad av vindkraftverk. Jag känner mig utsåld av grannarna. Och gården kommer att bli värdelös.

Michael Olofsson ser i dag ett par, tre vindkraftverk från sin gård i Öttum. Om alla planerade verk blir byggda kommer han att bo mitt i en vindkraftpark med över tjugo verk.

- Det kommer att lägga en död hand över bygden.

Men Michael är beredd att strida för in sak. Så långt har han hållit på i ett par år. Hittills utan större framgång.

- Nu står sist hoppet till Försvarsmakten och regeringen, säger han.

Och det hoppet består i att Försvarsmakten sedan ett drygt år tillbaka meddelat en 40 kilometer bred så kallad skyddszon runt landets militära flygfält. Här vill Försvarsmakten inte se några vindkraftverk.

Frågan hamnar nu på regeringens bord och ett regeringsbeslut väntas före årsskiftet. Kommer regeringen att gå på Försvarsmaktens – och därmed Michael Olofssons - linje eller kommer den att avvisa försvarets krav på skyddszoner runt flygfälten?

Vindkraftsindustrin och dess företrädare menar att skyddszonerna runt flygfälten hotar 300 redan uppförda och 700 planerade vindkraftverk runt om i landet.

Däribland ett tjugotal i Öttum och Saleby, eftersom större delen av området ligger inom försvarets önskade skyddszon kring Såtenäs. Vilket Michael Olofsson är noga med att påpeka.

Olofsson – som bland annat är medlem i föreningen Svenskt landskapsskydd – har hittills bedrivit sitt motstånd mot utbyggnaden via ett lokalt nätverk med andra berörda grannar, kallat Livsmiljö Hasslösa-Jung. Dessutom är han vad han själv kallar ”frilansande motståndskonsult”.

- Blir det ett stoppområde här, kan man ju tagga ner. Men blir det inte det måste vi bilda en lokalförening för Svenskt landskapsskydd, säger han.

- Trakten här kommer att förvandlas till ett industrilandskap, säger Olofsson.
Och han har fler tunga invändningar till.

- Vindkraften är i och för sig miljövänlig och bra, men det behöver inte vara de här stora verken. De är dessutom ineffektiva.

Men en av Olofssons tyngsta invändningar är att han anser att svenska bönder skuldsätter sig genom att sälja ut den egna hembygden när de tecknar andelar i verken. Ofta genom att ta banklån. Och att förtjänsterna försvinner ut ur den egna bygden och det egna landet.

De stora vinnarna är vindkraftexploatörerna i Tyskland och Danmark, anser han.

- De tjänar tio, tjugo gånger mer än bonden som släpper till sin mark.

En annan aspekt, som kanske inte alla tänker på, är risken för bränder i vindkraftverken, menar Olofsson.

- I september brann ett vindkraftverk mellan Sjöbo och Tomelilla i Skåne. Räddningstjänsten kunde inget göra. Det gick inte att ta sig fram till verket på grund av risken för nedfallande, brinnande delar.

- Vad händer om en sådan brand bryter ut på Varaslätten när det står tröskmogen säd på åkrarna runt omkring, frågar han sig.

Michael Olofsson i Öttum är numera ett välkänt namn hos vindkraftsexploatörerna.
När företaget Eolus för några veckor sedan bjöd in till samrådsmöte i Vara kring den fortsatta utbyggnaden av vindkraften på slätten anmälde Olofsson sitt intresse att deltaga på mötet.

Han fick skriftligt besked att han inte var välkommen.