Bristande kontroll hotar laxfisket i Vänern

Laxbeståndet i Vänern blir allt mindre. Och enligt kritikerna beror det på slentrian och bristande tillsyn.
- Det finns mycket att önska om man vill ha ett bra resultat, säger Johnny Norrgård, laxforskare och doktorand vid Karlstads universitet.

Kraftbolaget Fortum har genom vattendomar ålagts att årligen sätta ut 175 000 laxsmolt för att bibehålla ett gott laxbestånd i Vänern. Det ska kompensera det bortfall av vild lax som bolagets kraftstationer orsakar.

Fortum försöker också sköta sin del men problem med de egna odlingarna har gjort att utsättningen vissa år blivit både lägre och att smolten haft lägre kvalité.

Men det allvarligaste hotet är ändå att laxsmolten aldrig når Vänern. Den sätts ut i Klarälven och en stor del av smolten når aldrig ut i öppet vatten. Den dör på vägen.

Kraven på att smolten i stället ska sättas ut direkt i Vänern ökar därför. Såväl forskare som sportfiskare anser att det kan rädda laxbeståndet i Vänern.

Men byråkratin säger nej. Eller rättare sagt, säger ingenting och gör ingenting, enligt kritikerna.

- Fortum har ålagts att sätta ut smolt och det gör bolaget. Men det är ett affärsdrivande företag som inte gör mer än det åläggs och har egentligen heller inte någon anledning att göra mer. Bolaget ställer sig absolut inte negativt till en förändring men det finns ingen som kontrollerar, ger dem råd eller påpekar fel. Då blir allt slentrianmässigt, man gör som man alltid gjort, säger Johnny Norrgård.

Kontrollinstans är länsstyrelsen i Värmland och Norrgård är hård i kritiken mot statens förlängda arm i länet.

- Sedan länsstyrelsen i Värmland tog över tillsynen från Fiskeriverket 2007 har det inte utförts en enda dokumenterat kontroll av odlingar och utsättning, påpekar han.

Norrgård menar att man definitivt borde fundera på andra sätt att sätta ut smolten. Exempelvis direkt i Vänern.

- När smolten sätts ut på våren samtidigt som det är gäddtider i Klarälven, ja, då är det självklart att många blir gäddmat. Gäddorna får så att säga dukat bord, menar laxforskaren.

- 40 till 50 procent av den märkta smolten försvinner. Vi hittar sändarna i vassruggar och liknade och det tyder vi som att de blivit föda. Det kostar pengar att föda upp och sätta ut smolt, att de då blir föda för andra fiskar är bokstavligen att kasta pengarna i sjön, det är rent resursslöseri, fortsätter han.

Att smolten inte heller är av bästa kvalité utan ofta är för fet och slö gör inte saken bättre. Den ids helt enkelt inte vandra ner till sjön.

Om laxsmolten sattes ut direkt i Vänern skulle betydligt fler överleva, enligt Norrgård.

- Ska man få upp beståndet i Vänern igen råder det inte mycket tvekan. Då ska man undvika att sätta ut allt i Klarälven och plantera merparten av smolten direkt i Vänern. Bevara vild lax i älven för avelsfiske och smoltodling och sätt ut den odlade fisken i Vänern, säger han.

Men Johnny Norrgård påpekar också att det inte går att sätta ut smolt hur som helst även om man flyttar utplanteringen till själva sjön.

- Det måste skötas genom en sund förvaltning och utsättningsplatserna måste vara noga utvalda, påpekar han.

Laxen är viktig för Vänern. Inte minst som turistmagnet. Många sport- och fritidfiskare söker sig till Vänern för att fiska lax. Men sedan början av 2000-talet har fisketurismen sjunkit i takt med att laxbeståndet minskat och många professionella fiskeguider funderar på framtiden.

Nu krävs ny insatser.

- Att hålla på som man gör nu är bortkastade pengar på många sätt. Något måste göras innan det är för sent, avslutar Norrgård

Läs Länsstyrelsens svar på kritiken i fredagens nummer av Skaraborgsbygden!