Det är ingen slump att notsamlingen finns just i Skara. Under 1700-talet var staden Västergötlands kulturhuvudstad med både läroverk och stift.
Läroverkets notsamling byggdes upp genom donationer. De flesta tryck och handskrifter är från 1700-talet.
Det var ett århundrade då samhället förändrades. På det musikaliska planet medförde nya borgerliga ideal att ett amatörmusicerande växte fram, där ”amatör” användes i bemärkelsen ”musikälskare”.
Det hörde till god ton att behärska ett instrument och till detta fordrades det noter. Med ett stigande kundunderlag och fungerande tryckteknik, lät förläggare trycka upp större upplagor av populära noter.
Många amatörmusiker kopierade sina noter för hand eftersom det var billigare. I Skarasamlingen finns många exempel både på handskrivna och tryckta notblad eller böcker.
- Nötta saker har sin charm, konstaterar Helena Backman. Den här stämboken från 1659 är så rolig. Den är gnagarnött!
Boken hon försiktigt håller i handen har tydliga bitmärken från en hungrig mus. De donerade notbladen, läroböckerna i musik, notböckerna och tabulaturen förvaras i ljusbruna papperslådor, så kallade kapslar.
Här finns många rariteter. Flest antal förfrågningar får forskaravdelningen om ”nummer 493b”. Det är en volym, till största del skriven av Gustaf Düben d ä och ingår i den stora Dübensamlingen som finns på Universitetsbiblioteket i Uppsala.
Düben-verket i Skara innehåller musik till danser, bland annat gavotter, menuetter och balett.
Under 1970-talet gjordes en genomgång av samlingen av Jan Olof Rudén, vilket gör att en stor del av materialet är kategoriserat och sökbart.
Källa: Kapitlet Ur musiklivet i 1700-talets Västergötland av Jan Olof Rudén från boken Vi äro musikanter alltifrån Skaraborg, Skaraborgs länsmuseum, 1983.
| Startsidan | Sport | Kultur & Nöje | Debatt | Veckans fynd | Tävlingar | |||||||
Ansvarig utgivare:
Webbredaktör: