Hoppa till huvudinnehållet

Birgitta Fjaestad låter sig inte begränsas

Publicerad:
Reporter Maria Lund
Maria Lund
redaktion@skaraborgsbygden.se
  • MÅNGSIDIG. Konstnären Birgitta Fjaestad på Kållandsö vill inte låta sig begränsas. olika konstformer. Med leken och experimentlusten som verktyg rör hon sig fritt mellan många olika konstformer. Foto: Maria Lund
    MÅNGSIDIG. Konstnären Birgitta Fjaestad på Kållandsö vill inte låta sig begränsas. olika konstformer. Med leken och experimentlusten som verktyg rör hon sig fritt mellan många olika kon…
  • EXPERIMENTELL. Birgitta Fjaestad är utbildad både vid Helliden i Tidaholm och Formakademin i Lidköping. Men framför allt har hon experimenterat och gränslöst prövat sig fram.
    EXPERIMENTELL. Birgitta Fjaestad är utbildad både vid Helliden i Tidaholm och Formakademin i Lidköping. Men framför allt har hon experimenterat och gränslöst prövat sig fram.
  • INSPIRATIONSBANK. I en liten papplåda förvarar Birgitta Fjaestad utklippta former i olika färger och strukturer. Med hjälp av formerna kan hon leka sig fram till en färdig bild, redan innan färgen når duken.
    INSPIRATIONSBANK. I en liten papplåda förvarar Birgitta Fjaestad utklippta former i olika färger och strukturer. Med hjälp av formerna kan hon leka sig fram till en färdig bild, redan i…
  • JAZZKATT. Under tiden på Formakademin i Lidköping tog Birgitta Fjaestad fram en lekfull tapetdesign med finurliga jazzkatter.
    JAZZKATT. Under tiden på Formakademin i Lidköping tog Birgitta Fjaestad fram en lekfull tapetdesign med finurliga jazzkatter.
  • FREDAGSMYS. Snart är det fredagsmys, tänker kanske katten Spelevink som myser bland mjuka kuddar.
    FREDAGSMYS. Snart är det fredagsmys, tänker kanske katten Spelevink som myser bland mjuka kuddar.
  • MINNEN. Birgitta Fjaestad har ännu kvar det gamla målarskrinet som hon fick av sin pappa 1976. Bilden som de målade tillsammans den där dagen finns också bevarad.
    MINNEN. Birgitta Fjaestad har ännu kvar det gamla målarskrinet som hon fick av sin pappa 1976. Bilden som de målade tillsammans den där dagen finns också bevarad.
  • GRÄNSLAND. Tidigare var Birgitta Fjaestads bildvärld mer föreställande. Även om den nu inte är helt och fullt abstrakt, så rör den sig i gränslandet. Här syns målningen ”Hjärtslag”.
    GRÄNSLAND. Tidigare var Birgitta Fjaestads bildvärld mer föreställande. Även om den nu inte är helt och fullt abstrakt, så rör den sig i gränslandet. Här syns målningen ”Hjärtslag”.
  • VILSAMT. Målningarna ger ett vilsamt intryck, tack vare formspråket i kombination med de lite smutsiga nyanserna. Målningen heter ”Koltrastvila”.
    VILSAMT. Målningarna ger ett vilsamt intryck, tack vare formspråket i kombination med de lite smutsiga nyanserna. Målningen heter ”Koltrastvila”.
  • AVTRYCK. I den senaste målningen spinner konstnären vidare på teman som minnen och avtryck. Titeln är ”Gömslen”. Foto: Fjaestad Form
    AVTRYCK. I den senaste målningen spinner konstnären vidare på teman som minnen och avtryck. Titeln är ”Gömslen”. Foto: Fjaestad Form
  • NATURNÄRA. Inspirationen kommer ofta från naturen. Målningen heter ”Lynx”.
    NATURNÄRA. Inspirationen kommer ofta från naturen. Målningen heter ”Lynx”.
  • FORMSPRÅK. Organiska former breder ut sig över den stora målarduken. Titeln är ”Flöde”.
    FORMSPRÅK. Organiska former breder ut sig över den stora målarduken. Titeln är ”Flöde”.

Med leken och experimentlusten som verktyg rör sig Birgitta Fjaestad fritt mellan många olika konstformer. Hennes ateljé på Kållandsö är som en skattkammare, där bevis på mångsidigheten dyker upp i varje vrå.

Birgittas pappa har något att visa. Året är 1976 och den tolvåriga flickan står i trädgården hemma på Norrmalm i Skövde. Snart plockar han fram sina gamla färgtuber ur målarskrinet, en efter en. Han vecklar ut staffliet och den karaktäristiska doften av oljefärg sprider sig i trädgården i samma stund som penseldragen snuddar underlaget. Far och dotter målar tillsammans. Motivet är hyreshusen i stadsdelen Storegården, lite längre bort. Efter den här dagen kommer livet aldrig mer att bli sig riktigt likt.

– Jag hade nog inga tankar på att jag skulle kunna bli konstnär då, men jag minns den lyckorusiga känslan av att få måla 'på riktigt' med riktiga konstnärsfärger. Pappa var väldigt uppmuntrande och jag fick ta över alla hans målarattiraljer. Det var en skatt att äga, för mig som liten flicka.

Ateljé på Kållandsö

Drygt fyrtiofem år senare arbetar Birgitta Fjaestad med sin senaste målning hemma i vindsateljén på Kållandsö.

Organiska former breder ut sig över den stora målarduken. Det är mycket färg, men på samma gång är färgskalan dämpad. Formspråket, i kombination med de lite smutsiga nyanserna, ger ett vilsamt intryck.

– Jag har försökt bryta färgskalan ibland, men det är svårt. Jag har tänkt att jag ska göra något i bara två färger – men till slut har jag ändå varit i varenda färgburk, säger hon och ler.

Olika konstformer

Konstnären Birgitta Fjaestad vill inte låta sig begränsas. Med leken och experimentlusten som verktyg rör hon sig fritt mellan konstformerna. Den rymliga ateljén är som en skattkammare, där bevis på Fjaestads mångsidighet dyker upp i varje hörn. Hon arbetar bland annat med måleri, grafik, textil, mönsterdesign och grafisk formgivning – och ofta vävs de olika uttrycken samman.

Hon lyfter upp en ofärdig målning från golvet och stryker med handen över ytan. En del av målningen påminner om skir textil. Jakten på nya grepp är lika mycket ett arbetssätt som en kreativ överlevnadsstrategi.

– Mitt skapande är väldigt viktigt. Ja, absolut nödvändigt. Som konstnär kanske man inte kan åka på de dyraste resorna. Men det här är en värld jag kan resa i.

Hon hejdar sig själv, blir tyst en stund innan hon fortsätter.

– Ibland låter det så löjligt när man ska beskriva saker.

Birgitta fick sin konstnärliga grundutbildning vid Hellidens folkhögskola i Tidaholm i början av åttiotalet. Hon har på senare år också utbildat sig i mönsterdesign vid Formakademin i Lidköping. Men framför allt har hon experimenterat. Gränslöst prövat sig fram.

– Jag tycker att konst får vara hur som helst. Det finns inga regler. Jag vill inte stanna i ett formspråk, utan vill testa nya sätt. Möjligheterna är oändliga.

Tidigare var hennes bildvärld mer föreställande. Även om den nu inte är helt och fullt abstrakt, så rör den sig i gränslandet. Inspirationen kommer ofta från naturen.

– Det kanske inte är så konstigt med tanke på vad jag ser, säger hon och nickar mot det sensommargröna som svämmar över utanför fönstret. Jag går mycket promenader. Tittar på detaljer och ser någon slags form. Det händer inte så mycket på landet, men när man börjar titta finns det mycket att se.

Hon hävdar bestämt att hon inte tycker om elitism. Konst måste inte vara kreddigt. Hon vill inte värdera vad som är fint eller fult. Flera gånger under vårt samtal återvänder hon däremot till det som är grunden i hela hennes konstnärskap. Att det måste vara meningsfullt.

– Min konst är som betraktelser om livet. Den måste ha en betydelse, en mening. Jag blir jätteglad när betraktaren får en känsla – det är min belöning och känns helt fantastiskt.

Samlar former

Birgitta Fjaestad sträcker sig efter en liten papplåda som står i ena änden av arbetsbänken. Hon förklarar hur en del av den konstnärliga processen är att samla. I lådan finns utklippta former i olika färger och strukturer. Några för tankarna till löv, andra till moln, blommor eller fåglar. Med hjälp av formerna kan hon leka sig fram till en färdig bild, redan innan färgen når duken.

– Jag har en tendens att analysera väldigt mycket. Men man kan inte tänka sig fram till en målning. 'Bara gör!' sa en lärare på Formakademin. Det kan ju förstås bli skit, men... En målning är inte klar förrän jag är hundra procent nöjd. Det måste kännas här, säger hon och lägger händerna mot hjärtat.

Tusen lappar

Allt börjar med en idé eller en enkel skiss. En ram, som Birgitta Fjaestad själv beskriver det.

Du verkar ha ett strukturerat förhållningssätt till ditt skapande?

– Ja, det är viktigt för jag är egentligen inte så strukturerad som person. Men jag kan vara strukturerad i det lilla. Jag står aldrig med en vit duk och tänker: 'Vad ska jag göra nu?'. Jag har tusen lappar som jag har krumelurat på som jag utgår från.

Någonting vill bli sagt. Birgitta Fjaestad låter det komma fram på sitt sätt.

Artikeltaggar

Så här jobbar SKB med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.