Hoppa till huvudinnehållet

Våga lyfta på locket

Publicerad:
Reporter Maria Lund
Maria Lund
redaktion@skaraborgsbygden.se

God, fylld, lagom gräddad, med mycket grädde som pöser över åt alla håll. Den fiktive privatdetektiven Ture Sventon visste minsann hur han ville ha sin temla. Till Ture Sventons stora förtjusning erbjöd Rotas (det vill säga, Rosas) konditori temlor varje dag, året om. Den första boken om den djärva mästerdetektiven kom i slutet av fyrtiotalet. Så sent som på femtiotalet polisanmäldes en bagare i Malmö som bakade och sålde semlor före fettisdagen. Men det var då.

Fettisdagen må vara förbi, men nu för tiden varar väl semmelsäsongen åtminstone från jul till påska. Min språknördshjärna kan, för övrigt, inte släppa det verkliga mysteriet: att Ture Sventon bara tycks ha problem med att säga ”s” ibland. Borde han inte ha kallat sig Ture Tventon? Nåväl, det är en helt annan fråga. Det såldes fler än sex miljoner semlor bara på fettisdagen. Fler än hälften av alla svenskar smaskade i sig det gräddstinna, fluffiga bakverket just den här dagen. Men kan vi tala om skillnaden mellan semlor och semlor? Vi lever i en tid där en betydande del av de matvaror vi köper saknar de karaktäristiska råvaror som man faktiskt skulle kunna förvänta sig – som till exempel smördeg utan smör, cider med smak av lingon som inte innehåller ett enda lingon, glass helt utan mjölkprodukter eller ”svensk honung” från Kuba. Bluffmat, med andra ord.

Hos flera av våra stora livsmedelskedjor (och för all del, en del vanliga bagerier) kan semlan kallas ”bageribakad”, men det räcker med att slänga ett getöga på innehållsförteckningen för att bli tveksam. Aprikoskärnor istället för riktig mandelmassa. Bulle bakad på vegetabiliskt fett istället för riktigt smör. En del bagerier rullar bullarna för hand, medan andra köper bake off. Några kör med industritillverkad fyllning. Trettiofem ingredienser med krångliga namn istället för tio. Och så undrar vissa varför man får hosta upp femtio, sextio kronor för en semla på ett ställe, men bara tjugo på ett annat!

Personligen äter jag hellre EN hantverksbakad semla, med omsorg om vilka råvaror och ingredienser som används, än tre med tveksamt innehåll som har tillverkats på löpande band. Vi borde förresten värna om alla hantverksmässiga småföretagare, oavsett bransch. Våga lyfta på locket för att se vad du får.

Veckans bästa: Ljuset är tillbaka. Våren närmar sig med myrsteg.

Veckans sämsta: Andelen smör i Bregott fortsätter att minska. Nu innehåller produkten närmare 40 procent rapsolja. Fy skäms, Arla!

Artikeltaggar

Så här jobbar SKB med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.