Hoppa till huvudinnehållet

Oförskämd service

Publicerad:
Reporter Maria Lund
Maria Lund
redaktion@skaraborgsbygden.se

Jag skulle nog våga påstå att jag är anglofil. Den engelska naturen, kulturen – ja, hela atmosfären, gör någonting med sinnet. Jag kan med lätthet se mig själv leva stillsamt pensionärsliv på den engelska landsbygden. I ett charmigt stenhus, bland böljande kullar och en hel fårskock precis utanför knuten. Ungefär som i Morden i Midsomer, fast helst utan alla triljoner mord då förstås. Jag dricker inte ens te, men blir ändå lyrisk av blotta tanken på afternoon tea i en blommig tekopp.

När andra bokar resor till exotiska platser eller drömmer om livet på andra sidan Atlanten, har jag fastnat i ett slags jojo-resande över gamla Nordsjön som svallar och brusar. Visserligen har jag inte varit i alla världsstäder, men av de jag har besökt finns det inte någon som slår metropolen London. London är på något sätt min stad. Jag älskar till och med maten. Många fnyser och rynkar på näsan när det engelska köket kommer på tal, men för egen del har jag haft några av mina mest fulländade gastronomiska upplevelser i Storbritannien. I dagarna öppnade den australiensiska restaurangkedjan Karen's Diner en filial i London. Kanske vet de allra flesta vad en ”Karen” är? Termen har på senare tid fått symbolisera stereotypen av en frustrerad, ilsken och dryg person (oftast en medelåders kvinna, men inte alltid) som har ett omåttligt begär av att klaga, kräva, döma och höja rösten. Karen's Diner utlovar god mat och ”100 procent oförskämd service”.

Syftet är att ge besökaren en medvetet obehaglig upplevelse där personalen förolämpar gästerna under hela måltiden. En vän blev eld och lågor när jag berättade om restaurangens filosofi. Själv skulle jag antagligen bli så stressad av den otrevliga stämningen, även om den är på skoj och inte äkta, att jag helt skulle tappa aptiten. Jag tänker på den gången jag beställde en kycklingsallad på ett hak i Göteborg. Några få tuggor in upptäckte jag att både paprika och tomater var mögliga och hade fått ett sådant där oskönt, fluffigt ludd.

När jag varsamt gjorde personalen uppmärksam på mögelinvasionen, stormade en kvinna ut från köket och skällde ut mig efter noter. Hon skrek, svor, hytte med näven och anklagade mig för att ha ätit upp ”alla goda grejer”. Men Karen's framgångar tyder på att det finns de som vill betala för servitörer som skriker, svär och pekar finger. Varför, undrar jag, när man på sina håll kan få allt det där helt gratis.

Artikeltaggar

Så här jobbar SKB med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.