Hoppa till huvudinnehållet

Mat måste få kosta

Publicerad:
Reporter Leif Walterum
Leif Walterum
redaktion@skaraborgsbygden.se

Lantbrukarnas Riksförbund samlades i veckan till riksförbundsstämma. Situation är pressad för många av landets bönder. Sveriges lantbrukare måste få tjäna pengar på att producera svenska livsmedel.

I den svenska debatten tävlar regeringen och vänsteroppositionen med varandra i att vara mest kritisk till de svenska matpriserna. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) anammar Vänsterpartiets kritik och skyller på handlarna och Sveriges bönder för att livsmedelspriserna ökat under senaste året. Visst har livsmedelspriserna stigit kraftigt under 2022 och visst stämmer det att hushåll med små eller inga ekonomiska marginaler har fått det svårare. Men varför är regeringen tyst om att priserna stigit till följd av kriget i Ukraina, den svaga kronkursen, den höga inflationen och den extremt låga självförsörjningsgraden av livsmedel i Sverige, som faktiskt är lägst i den Europeiska unionen.

Varför är det tyst från regeringen och Socialdemokraterna att 40 procent av det du betalar för maten är skatt i form av moms, löneskatter, arbetsgivaravgifter, energiskatter mm. Helena Lindahl Centerpartistisk riksdagsledamot från Västerbotten besökte tidigare i maj en livsmedelshandlare i Skogås utanför Stockholm. Till Tidningen Näringslivet riktade Lindahl hård kritik mot den grovt förenklade nidbild politiker spridit i media kring matpriserna och föreslog i stället att om önskan är att öka självförsörjningen behöver vi sänka skatt och moms samt jobba med regelförenklingar i hela livsmedelskedjan.

Den stora vinnaren på de stigande matpriserna under 2022 är den svenska staten som fått se momsintäkterna öka kraftigt när livsmedelspriserna stigit. Extra intressant blir det också att jämföra matpriserna med hur konsumentprisindex utvecklats. Under åren 1990 – 2006 var prisnivån på livsmedel i princip densamma, samtidigt steg konsumentprisindex med nästan 40 procent under samma period. Trots det senaste årets kraftigare prishöjning på mat motsvarar den inte hur konsumentprisindex stigit sedan 1990.

Om inte lönsamheten i primärproduktionen och förädlingsledet kan hållas på en tillfredsställande nivå kommer svensk livsmedelsproduktion att fortsätta tappa i konkurrenskraft och produktionsförmåga. Det skulle i så fall vara tvärtemot alla uttalanden att svensk livsmedelsproduktion är viktig och ska stärkas. Men ord ger inte bonden lön för mödan, det krävs något helt annat.

LRF har än så länge varit försiktiga i sin kritik mot regeringen. Men i takt med att tiden går och företrädare i regeringen visar brist på handlingskraft och kunskapen om livsmedelsproduktionens villkor i det närmaste är obefintlig ökar nu otåligheten hos Sverige bönder. Under årets första månader har mjölkpriset sjunkit kraftigt, äggproduktionen är i total kris, trots att det råder stor brist på ägg får producenterna inte upp priset, marknaden är satt ur spel.

Menar regeringen allvar med att den vill ha en svensk livsmedelsproduktion som klarar livsmedelsförsörjningen i freds- som krigstid är det dags att visa handlingskraft. Annars kommer snart en akut lantbrukskris att adderas till alla andra pågående kriser. Regeringen bör börja med ett försvarstal om att svensk mat ska få kosta.

Artikeltaggar

Så här jobbar SKB med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.