Hoppa till huvudinnehållet

Rekorddåligt skördeår

Publicerad:
Reporter Lovisa Wennerholm Zimonyi
Lovisa Wennerholm Zimonyi
lovisa@skaraborgsbygden.se
Efter både torka och en extrem nederbörd har skördeåret 2023 blivit bland de sämsta i Sverige på 30 år. Det är både avkastningen och kvalitén på skörden som drabbar lantbrukare, berättar Carl-Fredrik Svederberg, ledamot i Lantmännens distriktsstyrelse i Skaraborg.
Efter både torka och en extrem nederbörd har skördeåret 2023 blivit bland de sämsta i Sverige på 30 år. Det är både avkastningen och kvalitén på skörden som drabbar lantbrukare, berättar Carl-Fredrik Svederberg, ledamot i Lantmännens distriktsstyrelse i Skaraborg. Foto: Ageror

Skördeåret 2023 beräknas vara bland de sämsta i Sverige på 30 år, rapporterar Lantmännen. Även i Skaraborg har extremvädret under vår och höst påverkat skörden, berättar Carl-Fredrik Svederberg, ledamot i Lantmännens distriktsstyrelse i Skaraborg.

Efter en preliminär summering beräknar Lantmännen att den svenska spannmålsskörden i år kommer att ligga mellan 4,4–4,5 miljoner ton, vilket är en minskning med drygt en miljon ton jämfört med ett normalår.

Carl-Fredrik Svederberg har ägnat sig åt lantbruk på sin gård i Lidköpings kommun i tio år. Han berättar att 2018 och 2023 är de sämsta år som han som lantbrukare har upplevt.

– Det är inte bara dålig avkastning, utan det är ett kvalitetsproblem, säger han och fortsätter:

– Maltkorn blir inte maltkorn utan det blir till foder. Om man inte kommer upp i kvalité blir det en dubbelsmocka, för det är lägre skörd och lägre avkastning.

Psykiskt påfrestande

Jämfört med ett normalår får lantbrukare i år 40–50 procent lägre avkastning för vete. Det påverkar lantbrukarna, menar Carl-Fredrik Svederberg.

– Jag pratade med banken i förmiddags, det kommer att bli stökigt under vintern för vissa lantbrukarhushåll som kommer att göra stora förluster.

En dålig skörd påverkar inte bara ekonomin.

– Det har varit psykiskt påfrestande om man kollar på gårdsnivå. Många av våra medlemmar har mått dåligt och inte presterat, de har varit stressade hela säsongen, först av extremtorkan på våren och sedan den extrema nederbörden på hösten, säger Carl-Fredrik Svederberg och fortsätter:

– Många mår dåligt om de ser att kalkylen inte går ihop.

Klimatanpassning en lösning

En annan konsekvens blir högre matpriser. Spannmålspriset ligger idag på 2,70 kronor per kilo vete. Carl-Fredrik Svederberg tycker att det borde höjas till 3–4 kronor.

– Vi måste ha en högre riskpremie i form av ett högre spannmålspris. Det är bara att inse, vi kommer att få dessa extremväder tätare. Det var fem år mellan 2018 och 2023, det kanske blir vartannat år. Man måste inse att om vi ska ha svenska lantbrukare måste alla vara med och betala, säger han.

För att förhindra dålig skörd på grund av extremväder går det att klimatanpassa jordbruket, bland annat genom bevattning- och dräneringssystem. I nuläget har dock inte alla lantbrukare i Skaraborg de åtgärder som behövs, berättar Carl-Fredrik Svederberg.

– Det är lite si och så när det gäller dräneringen, man ser när man åker i bygderna att det är mycket vatten på åkrarna. Åkrarna är inte dränerade i modern tid, säger han och fortsätter:

– Man kan ha bevattningssystem om man har vatten. Det finns en del anlagda, framför allt hos de som odlar grönsaker, men generellt har lantbrukare inte det. Det är en dyr åtgärd och man måste ha tillgång till vatten.

”Odla det som efterfrågas”

Magnus Olsson, regionchef Väst för Lantmännen Lantbruk, berättar att det är viktigt för lantbrukare att göra en riskbedömning kring sitt jordbruk.

– Marknaden har blivit volatil (instabil), när lantbrukare köper insatsvaror ska de göra sin egen riskbedömning på hur de vill köpa in och hur de ska sälja för att få den största lönsamheten. Något annat att tänka på är att odla de sorter som efterfrågas på marknaden.

  • Carl-Fredrik Svederberg, ledamot i Lantmännens distriktsstyrelse och själv lantbrukare i Lidköpings kommun, berättar att den dåliga skörden har varit både ekonomiskt och psykiskt påfrestande för lantbrukarna i Skaraborg.
    Carl-Fredrik Svederberg, ledamot i Lantmännens distriktsstyrelse och själv lantbrukare i Lidköpings kommun, berättar att den dåliga skörden har varit både ekonomiskt och psykiskt … Foto: privat
  • Magnus Olsson är regionchef Väst för Lantmännen Lantbruk. Han berättar att halva veteskörden i Västsverige kommer att bli foder i stället för livsmedel.
    Magnus Olsson är regionchef Väst för Lantmännen Lantbruk. Han berättar att halva veteskörden i Västsverige kommer att bli foder i stället för livsmedel. Foto: Mårten Svensson
  • Sofia Karlsson, ordförande i LRF Västra Götaland, berättar att det största problemet är kvalitén på årets skörd. Hon tycker att det behövs mer forskning för att ta fram tåliga grödor.
    Sofia Karlsson, ordförande i LRF Västra Götaland, berättar att det största problemet är kvalitén på årets skörd. Hon tycker att det behövs mer forskning för att ta fram tåliga grö… Foto: privat

Enligt Magnus Olsson är det en betydande del av skörden som kommer att bli till foder till djur i stället för livsmedel.

– Om man tittar på vårt område så är det 50 procent av vetet som inte håller kvalitén till att bli livsmedel. Det är framför allt väderleken vid skörd som sätter prägeln. Där är vi hyfsat lyckligt lottade, andra delar av landet har drabbats betydligt hårdare, säger han.

Efterfrågar mer forskning

Sofia Karlsson, ordförande i LRF Västra Götaland, berättar att det största problemet i år är kvalitén på grödorna. Bland annat har falltalet, ett mått på bakningsduglighet för spannmål, blivit lägre hos årets grödor.

– När det regnar så mycket sjunker falltalet, det blir plattare och kompaktare bröd med ett lågt falltal. Då får det bli foder. Mycket av spannmålet i år har blivit till foder och lantbrukare får mindre betalt för det, berättar Sofia Karlsson.

Dessutom har regnet lett till missfärgningar i havren, vilket gör att den inte längre lämpar sig som grynhavre.

Även Sofia Karlsson pekar på vikten av att ha dräneringssystem så att lantbrukare kan köra på sina marker även efter nederbörd. Dessutom menar hon att det behöver forskas på att ta fram grödor som är mer tåliga.

– Vi behöver skaffa strategier för att hantera detta. Vi vet att vi har klimatförändringar, det kommer att drabba oss också, säger hon och fortsätter:

– Som lantbrukare behöver vi förbereda oss på fler år med utmanande väder.

Artikeltaggar

Carl-Fredrik SvederbergLantbrukLantmännenLivsmedelLRFMagnus OlssonNederbördRegnSkaraborgSofia KarlssonTorkaVindVäder

Så här jobbar SKB med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.