Ett system med nationella utsläppsrätter som omfattar svenskt jordbruk bör införas. Det var ett av de 46 förslag som regeringens utredare John Hassler presenterade den 18 oktober för att möta EU:s nya klimatlagstiftning.
Högerregeringens löfte om sänkt reduktionsplikt (inblandning av biobränslen i diesel och bensin) till EU:s lägsta nivå, innebär att Sverige inte kommer nå EU:s klimatmål, vilket också regeringen konstaterat. Om inte Sverige når de beslutade utsläppsminskningarna väntar dryga böter. Så sent som 2017 var alla partier utom Sverigedemokraterna överens i riksdagen om det klimatpolitiska ramverket och de svenska klimatmålen. Sedan kom valrörelsen 2022 då de populistiska utspelen avlöste varandra om sänkta bränslepriser, utbyggd kärnkraft och stopp för ny vindkraft, plötsligt hade populismen segrat över förnuftet.
Den 29 juni fick ekonomen och professorn John Hassler regeringens uppdrag att som ensam utredare lämna förslag på en ny svensk klimatstrategi för att möta EU:s Klimatpaket Fit for 55. Knappt fyra månader senare presenterade Hassler 46 åtgärder. Det finns flera förslag som är bra, till exempel att vindkraften ska ge tillbaka lokalt i form av kommunal vindkraftskatt eller motsvarande, att närliggande fastighetsägare ska kompenseras vid vindkraftsetablering som ett led att öka acceptansen för vindkraft. Förslag som knappast kommer falla i god jord hos Tidögänget men som ligger i linje med Centerpartiets politik.
Det är också bra att John Hassler skriver att klimatnyttan för att skog och mark lagrar kol bör ges ekonomisk ersättning om den inlagrade mängden ökas. När det gäller hela energipolitiken låter Hassler som den samlade politiska oppositionen och pekar på att det är farligt när kraftslag ställs mot varandra, då försvårar detta alvarligt utbyggnaden av elsystemet. När det gäller kärnkraftens framtid krävs en bred och långsiktig överenskommelse skriver utredaren. Hittills har regeringen avfärdat alla förslag från oppositionen om breda energisamtal som inte utesluter några kraftslag. Ett annat förslag är sänk elskatten, där regeringen nu gör tvärtom och höjer den med 9 procent nästa år.
Dessa förslag från John Hassler har inte mötts av några kommentarer från regeringens företrädare. Det har däremot ett annat betydligt mer kontroversiellt förslag gjort, nämligen införande av ett utsläppshandelssystem som omfattar arbetsmaskiner för jord- och skogsbruk. Utredaren är även kritisk till nedsättningen av koldioxidskatten på diesel för lantbruket. När utredningen presenterades valde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att nämna införande av ett nationellt utsläppshandelssystem som särskilt intressant.
Det regeringens företrädare då missar är att Sveriges jord- och skogsbrukare klarar inte fler pålagor, den redan alltför låga självförsörjningsgraden av livsmedel skulle bli ännu lägre. Den gröna cellen som förvaltas av de gröna näringarna bär på nyckeln till klimatomställningen. I stället för att ta tillvara den kraften verkar regeringen hellre offra svenskt jordbruk till förmån för bränsleslukande stadsjeepar.