Det lilla gårdsmejeriet Sörgårdsmjölk i Öhm ligger vägg i vägg med ladugården. I butiken tappas ekologisk mjölk och yoghurt på glasflaska – så som mjölken levererades för hundra år sedan.
Vi hinner knappt kliva in i ladugården innan 85 par kolsvarta ögon riktas åt vårt håll. Ögonfransarna är sådär avundsvärt långa och blickarna på samma gång både nyfikna och fridfulla. Mjölkbonden Robert Fredriksson känner de förstås igen. Men vad är det där för mystisk filur som precis kom över tröskeln, tycks korna undra när de ser Skaraborgsbygdens reporter.
– Det har varit sju spännande år, tillstår Robert Fredriksson. Det absolut roligaste med att driva gårdsmejeri är att träffa alla konsumenter. Vi pratar om livsmedel förstås, men mest om ditt och datt.
Så kom den, årets första snö. Inte särskilt mycket, men tillräckligt för att de lätta flingorna skulle bilda ett tunt täcke över det böljande landskapet. En gång låg Sörgården i Öhm, strax utanför Skövde, långt från centrum. Nu syns den tydliga stadssilhuetten från ena änden av gårdsplanen, som om stad och land flätats samman just här.
– Närheten till stan var en av anledningarna till att vi vågade satsa. Det är bara några kilometer in till Hertig Johans torg, säger han och sveper med armen i riktning mot stadskärnan.
Det, i kombination med nyfikenhet, viljan att göra något annorlunda och det låga mjölkpriset, gjorde att Robert och hustrun Anne-Berit bestämde sig för att investera i ett eget mejeri och gårdsbutik.
Sörgården är en gammal släktgård. Robert Fredrikssons morfars föräldrar köpte gården 1903, som nu drivs av den fjärde generationen mjölkbönder.
– Det största problemet då, i början av nittonhundratalet, var om det skulle finnas potatis i källaren över hela vintern och om det skulle finnas tillräckligt med foder till korna. Men precis som för de flesta gårdar, har vi följt med i utvecklingen.
Digital teknik
För tio år sedan investerade makarna i en ny ladugård med digital teknik. De installerade en mjölkrobot för att underlätta arbetet.
– Mjölkproduktionen sköter sig, i stort sett, själv. Vi har satsat mycket på kokomfort, där korna går på gummi och ligger på tempurmadrasser.
En kort tid efter att den nya ladugården stod klar dök mjölkpriset och det blev svårt att få skäligt betalt. Fredrikssons snubblade över en tidningsartikel om en mjölkbonde i Göteborgsområdet som hade startat mejeri hemma på gården.
– I en tuff tillvaro kändes det som en möjlig väg även för oss, konstaterar Robert Fredriksson.
Efter en studieresa till flera gårdsmejerier, tillsammans med Lokalproducerat i Väst, hade alla eventuella tvivel suddats ut. Bara några månader senare drog bygget på Sörgården igång. Mitt i allt kom ett vårbruk, innan arbetet tog vid igen.
Den 21 juli 2016 öppnade Sörgårdsmjölk. Det lilla gårdsmejeriet ligger vägg i vägg med ladugården. Mer närproducerat än så kan det väl knappast bli. Genom ett långsmalt fönster i butiken, kan man se rakt in till gårdens kor. Omkring 2-3 procent av årsproduktionen hanteras i det egna mejeriet. Resten går till Arla.
– Råvaran är naturligtvis väldigt viktig för resultatet. Mjölken är bara några timmar gammal när vi processar den. Mjölken som vi skickar till Arla är anonym. Den här är inte det och det känns jättekul.
I gårdsbutiken finns mjölk och yoghurt. Mjölken är pastöriserad men inte homogeniserad, vilket innebär att fettkulorna bildar ett gräddskikt på ytan. I den högteknologiska mjölkautomaten förvaras mjölken i rejäla 200-liters fat som håller fyra grader. I mitten av sjuttiotalet var mjölkflaskans tid förbi. Men hos Sörgårdsmjölk tappas produkterna i glasflaskor som kan återanvändas om och om igen. Precis på samma sätt som mjölken levererades för hundra år sedan. Mjölken, liksom resten av produktionen på gården, är ekologisk och KRAV-certifierad.
– Under min tid som lantbrukare har folk fått mer förståelse för vilken mat man köper. Visst är det många som köper det billigaste i alla fall – jag förstår att det finns räkningar som ska betalas. Men det har blivit en ökad medvetenhet, speciellt bland barnfamiljer.
Även utsocknes
Sörgårdsmjölks produkter säljs även via Reko-ringen i Skövde. Dessutom tillverkas all glassbas till Tibrobaserade Wetternglass i det lilla mejeriet i Öhm. Kundkretsen består främst av människor från närområdet. Men visst kommer det en och annan utsocknes.
– Senast var det en läkare från Saudiarabien som kom hit till gårdsbutiken. Vi hade en trevlig diskussion, säger Robert Fredriksson och skrattar gott.
Anne-Berit och Robert Fredrikssons liv är präglade av mjölk och yoghurt. När jag frågar om de aldrig tröttnar kommer svaret snabbt.
– Det går åt en hel del mjölk och yoghurt, både i lunchrummet hos de anställda och i familjen. Yoghurt är användbart i matlagningen. Om man häller den i ett kaffefilter, så kan man nästan få som en smetana till rårakan eller gulaschsoppan. Det är inte så dumt.