Det dödliga våldet med skjutvapen i Sverige har nått nya rekord de senaste åren. En utveckling som är mycket oroande. Men är lösningen hårdare straff och sänkt ålder för att hamna i fängelse?
Under de senaste åren har det dödliga våldet med skjutvapen hamnat i politikens och mediernas fokus. 2022 uppgick det dödliga våldet med skjutvapen till 63 dödsfall i Sverige en ökning med 18 jämfört med 2021. Det framgår av Myndigheten Brottsförebyggande rådet (BRÅ) statistik. Av statistiken går att utläsa att under 2022 avled 116 människor i Sverige på grund av dödligt våld, av dessa var 23 kvinnor/flickor. 10 av dessa kvinnor drabbades under 2022 av dödligt våld i hemmet där offer och förövare hade en parrelation. Mellan åren 2018–2022 är det totalt 76 kvinnor som avlidit till följd av dödligt våld utfört av en närstående i en parrelation. Skrämmande siffror som inte får den uppmärksamhet de borde få.
Det dödliga våldet har de senaste tio åren ökat i Sverige, efter att minskat de första tio åren på 2000-talet. Ökningen blir extra tydlig när siffrorna jämförs mellan 2013–2017 och 2018–2022 då antalet fall av dödligt våld ökat från i genomsnitt 101 till 114 dödsfall per år. Under 2000-talet har i genomsnitt 40 procent av det dödliga våldet skett med kniv. 2022 var första gången som dödligt våld med skjutvapen översteg antalet utan skjutvapen.
Inget tyder på att november och december i år kommer vända den dystra utvecklingen med ett ökande antal skjutningar. Polisens statistik för januari-oktober i år visar att det genomförts 324 skjutningar, i dessa har 48 personer avlidit till följd av det dödliga våldet och 93 personer har skadats.
Det dödliga våldet med skjutvapen är ofta kopplat till de grovt kriminella miljöerna och har inte sällan en koppling till narkotikamarknaden och annan grov brottslighet. Att minderåriga ungdomar lockas in i denna grova kriminalitet att utföra skjutningar och våldsdåd, är ett gravt misslyckande för det svenska samhället. Det finns så klart flera anledningar till att det gått snett. Men en anledning är de senaste 30 årens skolpolitik där fokus legat på andra frågor än att skolan ska vara individanpassad för att alla elever i ett första steg ska klara grundskolan.
I stället har vi fått en skola där barn och ungdomar allt eftersom de inte klarar kunskapskraven får en stämpel icke godkänd. Svensk skola lider av resursbrist och behöver mer resurser till undervisning, till pedagoger och vuxna i skolan som ser varje barns enskilda behov. De stuprör som finns mellan skola-socialtjänst-polis måste bort för att bättre och snabbare ge barn i extra behov av stöd nödvändig hjälp i tid.
De bakomliggande orsakerna till att ungdomar hamnar i kriminalitet är ofta likartade, stökig hemmamiljö, otrygg uppväxt, problem i skolan, missbruk och droger. Kan vägen till kriminalitet brytas med hot om längre fängelsestraff och sänkt ålder för att få fängelse? För att bryta rekryteringen av unga att begå kriminella handlingar behövs snarare en återtagen framtidstro på något annat, en värd där livsresor och drömmar kan förverkligas. Vägen dit går genom en lyckad skolgång.