Hoppa till huvudinnehållet

Juridikexperten svarar på läsarnas frågor

Publicerad:
Lijbah Hammar svarar på era frågor i Skaraborgsbygden.
Lijbah Hammar svarar på era frågor i Skaraborgsbygden.

Juristen Lijbah Hammar svarar på juridiska frågor som Skaraborgsbygdens läsare har. Vi har uppmanat er prenumeranter att skicka in era frågor som rör familjejuridik till Lijbah Hammar och det har ni gjort. Här kommer en ny omgång frågor från tidningens läsare och svaren från Lijbah Hammar.

I vår Jord och Skog-bilaga svarar hon även på frågor som generationsskiften i till exempel gårdar. Fortsätt att skicka in era frågor till Lijbah på redaktion@skaraborgsbygden.se så kommer hon att svara på dem i kommande nummer av Skaraborgsbygden.

Hej!

Vi är en familj där vi har pratat väldigt öppet om hur vi tänker kring testamente. Jag har ett barn sedan tidigare som inte vill ha ut sitt arv direkt, om jag går bort först. För då skulle huset behöva säljas. Men däremot är önskemålet att arvet betalas ut när huset säljs, om min man inte bor kvar där ”livet ut”. För om han ändå inte vill bo där, ska det ju ändå säljas. Kan det upplägget fungera?

Med vänliga hälsningar

Petra

Hej,

Tack för frågan!

Det finns alltid en möjlighet för arvingar att ”skjuta fram” sitt arv till förmån för efterlevande make/maka. Möjligheten finns skriven i 3 kap. 9 § Ärvdabalken och innebär att en arvinge som avstår sitt arv vid sin förälders frånfälle, har rätt att ta del i dödsboet efter den sist avlidne maken/makan. Det innebär i sin tur, att arvet regleras först efter båda makarnas bortgång. Det finns inget regelverk som möjliggör efterarvsberäkningen redan under den efterlevande maken/ makans livstid.

Önskemålet gällande utbetalning av efterarvet i ”förskott” uppkommer emellanåt, ofta med anledning av att omständigheterna har förändrats i jämförelse med tidpunkten för första dödsfallet. Det kan handla om en bostadsförsäljning eller annat, som leder till ett minskat kapitalbehov hos efterlevande make/maka och därmed en ekonomisk möjlighet till att betala ut efterarvet. En sådan transaktion går dock inte att hantera på ett sätt som får en arvsrättslig påverkan utifrån målsättningen, dvs. att få efterarvet ”avklarat”. En arvinge som har avstått sitt arv till förmån för efterlevande make/maka, antecknades som efterarvinge i bouppteckningen vid det första dödsfallet och därmed ska den arvingen kallas till bouppteckningen efter den sist avlidne, i egenskap av dödsbodelägare. Det är först vid det skedet som det sker en efterarvsberäkning.

Jag hoppas att svaret klargjorde frågan. Ni är varmt välkomna att återkomma vid ytterligare funderingar.

Med vänlig hälsning

Lijbah Hammar

En bilaffär.
En bilaffär. Foto: BONDART

Hejsan

Vi har ett avtal på vår bil som vi har köpt gemensamt, där det står att vi äger bilen till lika delar. Vi har fått hjälp med avtalet, med det är varken bevittnat eller registrerat. Vi har inte riktigt förstått om det gäller. För Transportstyrelsen hävdar att avtalet inte påverkar fordonsuppgifterna. Gäller det ändå?

Mvh Andreas

Hej,

Tack för frågan!

Det låter som att ni har skrivit ett samäganderättsavtal, vilket är lämpligt vid köp av gemensam bil. Det finns inget krav på bevittning av ett sådant avtal och dessvärre ej någon möjlighet till registrering. Under förutsättning att innehållet är riktigt upprättat, är det ett avtal som är civilrättsligt bindande, dvs. det binder avtalsparterna.

Det är helt riktigt att avtalet inte påverkar fordonsuppgifterna som finns registrerade hos Transportstyrelsen. Syftet med avtalet är att reglera samägandet er emellan, med bindande verkan. På så vis har båda parter en rätt till bilens ekonomiska värde, utifrån de ägarandelar som har angetts i avtalet.

Eftersom möjlighet till registrering av avtalet saknas, är det viktigt att ni förvarar varsitt exemplar på ett säkert ställe. Avtalets ekonomiska värdet motsvarar exempelvis halva bilens värde, för den part som inte står som registrerad ägare och får därmed störst betydelse för just den parten.

Jag hoppas att svaret klargjorde frågan. Ni är varmt välkomna att återkomma vid ytterligare funderingar.

Med vänlig hälsning

Lijbah Hammar

Hej Lijbah

Tack för ditt svar om vår tidigare fråga som gällde ett skuldebrev vid ett eventuellt fastighetsköp. Om det är okej att ställa en följdfråga, undrar vi om tillträdet kan ske, trots att vi betalar en viss del genom skuldebrev? Det verkar nämligen som att säljaren gärna vill sälja till oss och kan tänka sig att skriva ett skuldebrev på en viss del och ta ut fysiskt pantbrev på det. Blir vi fastighetsägare även om köpet inte är helt betalt, eller skjuter vi fram det och endast låser varandra till affären på det sättet?

Tack igen!

Mvh hyr-samborna

Hej,

Tack för följdfrågan!

Ett skuldebrev likställs med betalning vid en fastighetsöverlåtelse, vilket innebär att tillträdet inte påverkas. Det förutsätter dock att skuldebrevet upprättas och överlämnas till säljaren i samband med tillträdet, varpå säljaren i köpebrevet kvitterar att köpeskillingen till fullo har mottagits. Utifrån ett sådant köpebrev registreras ni som fastighetsägare utifrån tillträdesdatumet.

Vid betalning genom skuldebrev är det viktigt att villkoren i skuldebrevet är tydliga, eftersom det är däri frågan om betalningen regleras. När förfaller skulden till betalning? Förfaller den helt vid ett förutbestämt datum, eller delvis enligt en återbetalningsplan? Om förfallodag eller återbetalningsplan saknas i skuldebrevet, förfaller skuldebrevet till betalning vid anfordran, dvs. när långivaren så begär. Frågan om förfallodag är endast ett exempel på en av flera frågor som bör regleras.

Då det saknas möjlighet till att registrera ett skuldebrev, förutsätts det att skuldebrevet förvaras på ett säkert ställe. Originalet ska förvaras av långivaren. En kopia bör förvaras av låntagaren.

Jag hoppas att svaret klargjorde följdfrågan. Ni är varmt välkomna att återkomma vid ytterligare funderingar.

Med vänlig hälsning

Lijbah Hammar

Ny tävling!

Pia och Jonas är sambor och har 3 gemensamma barn. De har ett hus som de äger med 1/2 vardera. Pia har dock betalat 75% av kontantinsatsen. De har även en gemensam bil, som de har betalat lika mycket för.

De kommer nu till Dig och undrar om de behöver upprätta något familjerättsligt avtal. Deras önskemål är att få tillbaka vad respektive sambo har betalat, vid en eventuell bodelning. Vid dödsfall vill de ärva varandra så långt som möjligt och är medvetna om att de inte kan testamentera bort laglotten. De har därför tecknat ömsesidiga livförsäkringar för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för den efterlevande sambon, så att denne får en ekonomisk hjälp till att lösa ut barnens laglotter. De vill dock ha juridisk hjälp med att reglera den del av arvet som inte omfattas av laglottsrätten.

Tävlingsfråga 1: Vilket/ vilka juridiska dokument behöver Pia och Jonas, utifrån deras situation och önskemål?

Tävlingsfråga 2: Hur stor del av arvet kan Pia och Jonas reglera, utan att det faller inom linjen för laglottsrätten?

3 vinnare med rätt svar, vinner ett digitalt presentkort hos Plantagen (100 kronor).

Presentkortet kan skickas antingen som e-post eller sms.

Om fler än 3 har svarat rätt, utses vinnaren genom lottning.

Välkomna med era kreativa svar & idéer, senast den 1 december.

Resultatet publiceras vecka 50.

Artikeltaggar

AvlidnaAvtalBostad och byggenFastigheterMänskligtTransportstyrelsen

Så här jobbar SKB med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.