Hoppa till huvudinnehållet

Svenska elever förbluffar med katastrofala kunskapsresultat

Publicerad:
Reporter Skaraborgsbygden
Skaraborgsbygden
redaktion@skaraborgsbygden.se
PISA 2022 pressträff visar att elevernas kunskaper i läsförståelse och matematik har försämrats drastiskt.
PISA 2022 pressträff visar att elevernas kunskaper i läsförståelse och matematik har försämrats drastiskt. Foto: GlobalStock

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Det händer igen. PISA 2022 pressträff visar att elevernas kunskaper i läsförståelse och matematik har försämrats drastiskt. Den sjunkande kunskapstrenden har funnits sedan 1995 hos elever och studenter i Sverige och nu är det dags att ställa frågan varför?

Innanför de fyra väggarna i våra utbildningsinstitutioner susar en märklig vind och jag som student har undrat när blev plugget till en marknadsplats? Där en gång kunskap och personlig utveckling stod i centrum har nu fokus förskjutits till att göra studenterna så anställningsbara som möjligt. Samtidigt har ekonomiska mål och kvantitativa resultat blivit de styrande principerna i vårt utbildningsystem. Denna förändring har tystat många viktiga frågor: Vad är egentligen syftet med utbildning?

Vilka problem påverkar dagens utbildningsystem?

Pengar förvandlar utbildningen till en marknadsplats. Det är ingen hemlighet att utbildningen alltmer påverkas av ekonomiska intressen och kommersialisering. Institutioner pressas att generera vinst och konkurrera om studenter medan lärare riskerar att bli arbetslösa genom att kräva en viss nivå för att få godkänd. Således blir utbildningen som en marknadsplats, där lärosätten erbjuder sina tjänster och studenter betraktas som kunder. Inte sällan händer det att en student som får något lägre betyg än förväntat anser sig kränkt.

Anställningsbarheten prioriteras framför allt annat

I dagens utbildningssystem har vikten av att förbereda elever för arbetsmarknaden blivit viktigare än något annat. I stället för att ge dem en bred kunskapsbas och främja deras kritiska tänkande och problemlösningsfärdigheter är målet att göra dem så anställningsbara som möjligt. Vi har förlorat vår nordstjärna. Som Gert Biesta så träffande uttrycker det, all utbildning som är värd namnet bör hjälpa människor att tänka självständigt och vara oberoende i tanke och handling. Utbildningen borde i stället vara en plattform för att odla och främja elevernas förmåga att vara delaktiga, reflekterande och självständiga människor som ska engagera sig i olika samhällsfrågor.

Hur blev Sveriges mattekunskaper så dåliga?

Vi har hamnat i en farlig trend där individuell bedömning och prestation suddas ut, vilket leder till sjunkande kunskapsnivåer där kunskap kodas om till ekonomiska objekt och utbildningens syfte lutar mot anställningsbarhet istället för lärande. Mot denna bakgrund blir svenska resultaten i matematik under genomsnittet för EU- och OECD-länder, och den bristande kunskapen avslöjas även i den senaste PISA-rapporten. Det är sorgligt att vi befinner oss i en sämre situation idag än för 20 år sedan.

Nu är det dags att vi omdefinierar utbildningens syfte och återvänder till dess ursprungliga essens. Det är hög tid att vi slår larm och kräver förändring. Våra barns framtid står på spel. Kommer vi att se passivt på medan utbildningens dystopiska skugga fortsätter att kasta sig förstörande över landet? Eller kommer vi ifrågasätta utbildningssyften och ge våra barn en verkligt ljus framtid? Valet ligger hos oss.

Erna Härdfält

Artikeltaggar

EUGert BiestaMatematikOECDPisaSkola och utbildningStudentenStudenterUtbildning