Hoppa till huvudinnehållet

Odens spänne får en ny tolkning

Publicerad:
Reporter Lovisa Wennerholm Zimonyi
Lovisa Wennerholm Zimonyi
lovisa@skaraborgsbygden.se
För tjugo år sedan hittades ett 1500 år gammalt spänne under utgrävningarna vid Finnestorp. Nu presenteras en ny tolkning för fyndet som avbildar den mytologiska guden Oden.
För tjugo år sedan hittades ett 1500 år gammalt spänne under utgrävningarna vid Finnestorp. Nu presenteras en ny tolkning för fyndet som avbildar den mytologiska guden Oden. Foto: Lovisa Wennerholm Zimonyi

Det 1500 år gamla fyndet hittades för tjugo år sedan. Nu presenterar arkeologen Bengt Nordqvist, som ledde de senaste utgrävningarna i Finnestorp, en ny tolkning för det förgyllda silverspännet.

Det är vid Finnestorp, mellan Larv och Floby, som arkeologerna har hittat metallfynd och skelettdelar. Bland annat har tusenåriga vapen- och hästutrustning grävts fram. Även personlig utrustning, som bronsnålar från bronsåldern, återfinns bland fynden.

– Offerplatsen Finnestorp är en fantastisk plats, speciellt om man ser hur unik den är ur en europeisk synvinkel. Det är svårt att förstår när man sitter i Falköping, Vara och liknande, men om man är ute i Europa förstår man vilka fantastiskt vackra fynd som gjorts här, säger Bengt Nordqvist.

Var offerplats

Det är bland annat fynden av människo- och hästskelett som har gett platsen sitt informella namn. Finnestorp var länge en våtmark – som användes som offerplats.

– De offrade människor redan efter runt år 0 på denna plats. Vi har till och med hittat en typisk bronsnål från bronsåldern. Offrandet exploderade under folkvandringstiden, vilket var 400–550 efter Kristus. Sedan tynar offrandet bort i våtmarken och man slutar med offer till gudarna, säger han.

Ett av föremålen som hittades var det så kallade Odinspännet. Spännet satt på svärdsbältet som hängde över axeln.

– Min uppfattning är att det har suttit på bältet. Det var placerat synligt mitt på bröstet. Man ville gärna visa upp det här, berättar Bengt Nordqvist.

Bengt Nordqvist är arkeologen som ledde utgrävningarna vid Finnestorp under 2000-talet. Nu presenterar han en ny tolkning för det 1500 år gamla Odinspännet.
Bengt Nordqvist är arkeologen som ledde utgrävningarna vid Finnestorp under 2000-talet. Nu presenterar han en ny tolkning för det 1500 år gamla Odinspännet. Foto: Projekt Offerplats Finnestorp

Berättelse från Eddan

Odinspännet hittades 2002. Det var först 2014, när arkeologerna fotograferade och förstorade upp bilder på spännet, som bitarna började att falla på plats.

Spännet består av tre delar. En nål, formad som ett människoansikte, och en bygel som sitter fästa vid en rund dosa.

– Vi tänkte, vad händer om nålen lyfts upp? Då vinklas figuren ner mot dosan, berättar Bengt Nordqvist och fortsätter:

– För att få förklaring fick vi gå till den Poetiska Eddan, en bok skriven under 1200-talet på Island, och völvans spådom.

Spännet berättar en historia – nämligen berättelsen om när Oden offrade sitt öga i Mimers brunn för att få större kunskap.

– Dosan är Mimers brunn, som är rund och fylld med vatten. Spännet beskriver hur Oden offrar sitt öga och blir den enögda gud vi känner till. Det beskriver inte bara Oden, utan själva berättelsen när han offrar sitt öga, vilket är en av de centrala händelserna i hans liv.

Den nya tolkningen har stor betydelse menar Bengt Nordqvist. Det ger nya inblickar i när asatron började utövas, ett ämne som är omdiskuterat.

– Rent vetenskapligt kan man säga att völvans spådom och asatron var allmänt kända redan i slutet av 400-talet efter Kristus, säger han.

Grävde ut i omgångar

Utgrävningarna vid Finnestorp skedde i omgångar. Enligt Bengt Nordqvist finns det ett gemensamt motiv bakom dem.

– Det återkommande temat är att man inte har tänkt på platsen förrän man har gjort i ordning vägen. Då har det dykt upp skelettdelar och arkeologerna har kommit.

Han blev involverad i projektet runt millennieskiftet.

– När vi startade år 2000 ville vi göra ett övergripande grepp om platsen, inte bara gräva när det dyker upp fynd.

Odens offerplats

Med hjälp av fynden kan arkeologerna spåra vilken kultur som utövades på platsen. Bengt Nordqvist pekar på att folket börjar offra till asagudarna efter romarrikets fall.

– Något händer under 400-talet. Under första hälften av 400-talet är alla beslag präglade av romersk stil, sedan sker det ett skifte runt 450. Sedan tar det germanska över, då ser man Oden träda fram.

I Finnestorp finns det bara spår efter en gud.

– Det är speciellt för Finnestorp, att det bara finns symboler för Oden, den största och högsta av alla gudar. Det här är hans offerplats, menar Bengt Nordqvist.

Många av föremålen som arkeologerna hittade var fragmentariska och medvetet sönderbrutna. Den mest etablerade teorin handlar om att det var fiendens ägodelar.

– När man hade slagit fienden offrade man hans vapen och hästar i våtmarken för att ge till gudarna, som tack till segern. Man levde i en utsatt tid, tron på gudarna var väldigt stark, berättar Bengt Nordqvist.

Odinspännet visas just nu på Västergötlands museum i Skara i samband med en miniutställning. Emil Jonsson, föremålsantikvarie och till vänster på bild, och Ludvig Lhonneur, pedagog på museet, berättar att tanken är att fyndet ska vara en del av museets basutställning.
Odinspännet visas just nu på Västergötlands museum i Skara i samband med en miniutställning. Emil Jonsson, föremålsantikvarie och till vänster på bild, och Ludvig Lhonneur, pedagog på museet, berättar att tanken är att fyndet ska vara en del av museets basutställning. Foto: Lovisa Wennerholm Zimonyi

Viktig plats för skaraborgarna

Enligt Bengt Nordqvist förekom offrandet av människor i hela den germanska kultursfären. Att de sänktes ner i våtmark går tillbaka till sten- och bronsåldern.

– Våtmarken var en länk mellan levande och döda.

Bengt Nordqvist anser att offerplatsen har en stor betydelse för bygden.

– Alla känner till domkyrkan i Skara, denna plats var lika viktig för skaraborgarna under folkvandringstiden. Det var en central offerplats, mitt i Västergötland, där man återkommande har offrat många av de mest spektakulära föremålen, säger han.

Den nya tolkningen av Odinspännet presenteras samtidigt som Stiftelsen Offerplats Finnestorp har påbörjat överlämnandet av fynden till Västergötlands museum i Skara.

Sedan utgrävningarna har fynden förvarats hos Arkeologernas lokaler i Mölndal. Nu blir det ändring på det. Alla föremål ska gå till Västergötlands museum.

– Vi är i fasen där vi axlar över materialet inom projektet till museet. Allting ska till dem, de kommer att få ett väldigt fint material som skaraborgarna kan vara stolta över, säger Bengt Nordqvist.

Ska ingå i basutställning

På Västergötlands museum i Skara visas just nu Odinspännet. Det är i samband med en miniutställning som följer SVT:s serie Historien om Sverige.

– Vi har plockat fram några godbitar för varje period. Odinspännet är en av godbitarna och visas i samband med avsnittet metallernas tid, säger Ludvig Lhonneur, pedagog på museet.

Fyndet finns kvar i en monter de närmaste veckorna.

– När vi är klara med utställningen kommer vi inte ställa ut spännet i närtid, men det kommer att göras någonting på Finnestorp. Att inte ställa ut är otänkbart, fortsätter Ludvig Lhonneur.

Tanken är att Odinspännet ska ingå i museets basutställning om några år.

– För ett så stort fynd räcker det inte bara med en liten monter, utan den behöver sin kontext och fysiska utrymme. Det krävs att vi gör om hela utställningen, berättar Emil Jonsson, föremålsantikvarie.

Emelie Byström, programproducent på Västergötlands museum, tycker det är roligt att ha fyndet på museet.

– Det är vi otroligt glada för. Det är roligt att ställa ut spännet och få berätta om vad som har skett på platsen, men även historien om utgrävningar.

Emelie Byström, programproducent på museet, tycker det är roligt att ställa ut Odinspännet.
Emelie Byström, programproducent på museet, tycker det är roligt att ställa ut Odinspännet. Foto: Lovisa Wennerholm Zimonyi

Artikeltaggar

ArkeologiFalköpingHistoriaHistoriaMuseumNöje/KulturSkaraSVTTeknik och vetenskapUtgrävningarUtställningarVästra Götalands län

Så här jobbar SKB med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.