Hoppa till huvudinnehållet

Juristen förklarar: Hur fungerar sekundosuccessionen?

Publicerad:
Reporter Skaraborgsbygden
Skaraborgsbygden
redaktion@skaraborgsbygden.se
Juristen Lijbah Hammar förklarar hur sekundosuccessionen fungerar.
Juristen Lijbah Hammar förklarar hur sekundosuccessionen fungerar.

Juristen Lijbah Hammar svarar på juridiska frågor som Skaraborgsbygdens läsare har. Vi har uppmanat er prenumeranter att skicka in era frågor som rör familjejuridik till Lijbah Hammar och det har ni gjort.

Fortsätt att skicka in era frågor till Lijbah på redaktion@skaraborgsbygden.se så kommer hon att svara på dem i kommande nummer av Skaraborgsbygden.

Hur fungerar sekundosuccessionen?

Begreppet sekundosuccession skulle enkelt kunna sammanfattas som ett testamentariskt arv, i två led framåt. Vanligtvis handlar det om att man vill styra arvet i två generationer framåt. Det innebär dock att den första generationen, som tar emot arvet, inte längre har någon möjlighet att styra upp just den delen, i ett eget testamente. Det beror på att det finns förutbestämda efterarvingar.

Det finns dock en mycket vanlig missuppfattning kring effekten av sekundosuccession, som kan leda till helt andra konsekvenser, än vad som var tanken från början. Syftet med den här artikeltexten är därför att belysa denna missuppfattning, med förhoppningen att förtydliga den faktiska effekten. För det är en komplex situation som uppstår, ibland med negativa följder för de kommande generationer.

Exempelsituation

Inledningsvis ska vi belysa en exempelsituation där makarna A och B, har valt att använda sig av sekundosuccession i sitt testamente. Anledningen till det, är att säkerställa så att deras arv inte tillfaller deras svärson/svärdotter. Det kan väl ändå inte ske, med tanke på att deras svärson/svärdotter inte är arvinge till A och B, kanske någon läsare undrar i det här sammanhanget. Det är helt riktigt, en svärson/svärdotter är inte arvsberättigad i arvskiftet efter A och B. En förklaring till deras syfte kommer dock nedan.

A och B har en dotter, C, som är gift med D.

C och D har ett gemensamt barn, E.

Anta nu att C har mottagit sitt arv efter A och B, såsom enskild egendom. Att det är enskild egendom, innebär att arvet hålls utanför en eventuell bodelning, om C och D skulle välja skilda vägar. Någon skilsmässa de emellan uppstår dock inte i det här exemplet. Däremot kanske C förolyckas före D, men efter att hon har mottagit sitt arv efter A och B. Vad händer då med det arvet?

Eftersom C och D är gifta och har ett gemensamt barn, ärver D hela arvet efter C i egenskap av efterlevande make. I det här sammanhanget saknar det betydelse om det finns enskild egendom inkluderad i arvet. Den enskilda egendomen antecknas visserligen separat i bouppteckningen efter C, men arvet som sådant, tillfaller ändå D. Även den delen som härstammar från arvet efter A och B.

Av den anledningen valde A och B att använda sig av sekundosuccessionen, till förmån för barnbarnet E. De vill helt enkelt att det som blir kvar, av arvet som härstammar från de båda, ska övergå till barnbarnet (E) om dottern (C) skulle förolyckas före svärsonen (D). Notera att viljan avser det som blir kvar, av arvet. För det är exakt i denna del, som missuppfattningen oftast sker.

Andelsberäkningen ersätter den egentliga viljan

Den vanliga missuppfattningen kring sekundosuccession, uppstår pga. att efterarvet till generation nr. 2, utgår från en andelsberäkning. Det krockar ofta med vad många egentligen har tänkt sig, när de vill använda sig av ”verktyget” sekundosuccession. För de flesta vill ha villkoret knutet till antalet kronor, som eventuellt finns kvar av arvet. Inte antalet procent, som ska beräknas i förhållande till den förste arvingens övriga tillgångar, vid tidpunkten då denne mottog arvet. För att ens möjliggöra en sådan beräkning krävs det att mottagarens nettotillgångar finns antecknade i den första bouppteckningen. Annars går det inte ens att få fram den så kallade efterarvskvoten.

Exempel på andelberäkning

Om dottern C exempelvis mottog 10 000 kronor i arv, och hade 5 000 kronor i egna tillgångar när hon mottog arvet, utgör 2/3 av hennes totala egendom därefter, ett arv efter A och B. Samma andel, dvs. 2/3, ska slutligen tillfalla barnbarnet (E) vid dotterns (C) frånfälle, oavsett hur mycket som finns totalt i antal kronor. Det tillfaller barnbarnet (E) som ett efterarv efter sina morföräldrar. Här finns det dock vissa undantagsbestämmelser som kan komplicera frågan ytterligare, men huvudregeln är att samma andel (2/3) ska tillfalla barnbarnet (E).

Lijbah Hammar svarar på era frågor om juridik.
Lijbah Hammar svarar på era frågor om juridik.

Det är effekten av sekundosuccession.

Tyvärr krockar den verkliga effekten många gånger med testatorns vilja, eftersom de flesta egentligen bara vill att kvarvarande arv (räknat i antal kronor, inte procent) ska gå vidare till den andra generationen. Det är sällan avsikten att komplicera både bouppteckningen efter sig själv, och därefter arvskiftet efter sitt barn. Ett litet missförstånd av hur verktyget ”sekundosuccession” fungerar, är dock tillräckligt för att dessa konsekvenser ändå ska uppstå.

Alternativa (liknande) lösningar

Om det under ett förebyggande skede, har konstaterats att effekten av sekundosuccession inte är i linje med testatorns vilja, brukar följdfrågan givetvis vara hur en önskad effekt i stället kan uppnås. Alltså hur ett eventuellt kvarstående arv (i antal kronor) kan gå vidare till barnbarnen på ett okomplicerat sätt.

Svaret är tyvärr att verktyget sekundosuccession inte går att använda på ett annat sätt. Det kan endast styras upp i två led, andelsmässigt. Det enda sättet att säkerställa så att barnbarnen får del av arvet, utan att skriva in villkoret om sekundosuccession, är att släppa in barnbarnen som arvingar i samma skede barnen. Om huvudsyftet däremot enbart är att arvet inte ska gå ”sidledes” till svärson/svärdotter om ens barn skulle förolyckas före sin make/maka, kanske den närmsta alternativlösningen ligger i den kommande generationens testamente. För däri kan barnet (exempelvis dottern C) styra upp arvet med helt andra möjligheter, med rätt ord på rätt plats. Det alternativet förutsätter dock en öppen dialog inom familjen och givetvis ett förtroende, eftersom ett testamente ej registreras och kan rivas/ändras utan att det behöver framkomma.

Lite historik

Historiken kring sekundosuccession bottnar i den upphävda rätten till fideikommiss, vars syfte var att säkerställa så att viss egendom övergick till kommande generationer, utan att delas upp på vägen. Oftast handlade det om fast egendom, som så långt som möjligt, skulle bevaras inom släkten.

Blickar vi tillbaka till 1700-talet får vi svaret på varför det idag inte är möjligt att stifta ett fideikommiss, eftersom fideikommisserna fick en negativ effekt på den fria överlåtbarheten av fastigheterna. Borgenärernas möjlighet att få en säkerhet i fastigheterna var också en pusselbit som saknades, eftersom det inte var särskilt lockande att pantsätta egendom som ej gick att sälja. Det var inte hållbart till slut, vilket gjorde att en ändring vidtogs i den stora reformen som kom genom 1810 års ärvdabalk. Reformen innebar att villkor gällande fastigheter inte fick sträcka sig längre än till den första mottagarens livstid. Kontrasterna blev väldigt skarpa, men tonades ut litegrann i den efterföljande ändringen som uppkom år 1930. Den senare ändringen innebar en möjlighet att uppställa villkor för de två kommande generationerna, i samband med en fastighetsöverlåtelse. Än idag, består den ändringen.

En avslutande reflektion

För att undvika oönskade effekter, behöver effekten av sekundosuccessionen klargöras redan innan testamentet skrivs. Det är ofta i dessa diskussioner som det framkommer att den verkliga effekten inte ligger i linje med testatorns vilja, vilket tyder på en utbredd missuppfattning gällande konsekvenserna. Just av den anledningen är det viktigt att ämnet uppmärksammas och att ”verktyget” inte används, utan någon inblick i hur testamentet sedan ska verkställas.

Lijbah Hammar

Artikeltaggar

BarnCenterpartietFastigheterHammarMänskligtSläkt

Så här jobbar SKB med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.