OVÄRDERLIG. Naturligt orörd skog med en rik biologisk mångfald – ovärderlig för att hantera klimatförändringar, biodiversitet och kulturella värden. Foto. Ulrika Ervander VIKTIG. Mer eller mindre orörd skog – en viktig miljö för att främja mångfalden av svampar, lavar, växter och djur. Foto: Olle Manninen FÖLJD. Industriskogen breder ut sig över vårt avlånga land – med låg biodiversitet som följd. Foto: Lina Widenfalk
Skogen som industriell resurs, eller ett ekosystem som kan begränsa effekterna av klimatförändringarna.
– Under 2000-talet har en fjärdedel av Sveriges naturligt orörda skogar tagits ner, en ovärderlig miljö för den biologiska mångfalden, säger Anders Ahlström, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.
En mindre del av Sveriges oskyddade produktiva skogar består av gammal skog.
Sådana mer eller mindre orörda skogsmiljöer främjar mångfalden av svampar, lavar, växter och djur.
– Dessa gamla naturskogar kan vara extra värdefulla då de finns kvar i bördiga områden, som annars är präglade av skogsbruk och jordbruk, menar Anders Ahlström.
Regler verkar inte hjälpa
Ny forskning visar att en fjärdedel av Sveriges oskyddade produktiva, men bevarade gamla skogar, försvunnit mellan 2003 och 2019 – det vill säga 1,4 procent per år av det totala beståndet. Det rika datamaterial forskarna tagit del av visar ett väldigt tydligt resultat (och tydliga samband) på hur utvecklingen ser ut.
Forskarna har kopplat ihop nationella skogsinventeringsdata om skogens ålder, mer än 90 000 inventeringsytor från riksskogstaxeringen, med en statlig databas – dokumentation om nästan en miljon enskilda avverkningar sedan 2003.
– Av alla inventerade bestånd som kalhuggits har 19 procent skett i gamla skogar, som aldrig kalhuggits och inte är planterade eller sådda. Detta trots att en stor andel av den produktiva skogsmarken har en miljöcertifiering som ska prioritera skyddet av skogar med högt ekologiskt värde, påpekar Anders Ahlström.
Om kalhuggningen av gamla svenska oskyddade skogar fortsätter i samma takt som nu kommer det inte att finnas några sådana områden om 50 år.
– Då svensk och annan boreal skog växer långsamt kan det ta flera hundra år att återställa sådana miljöer, enligt Anders Ahlström.
Viktig kunskap att förvalta
Med tanke på att dessa äldre skogar utgör en relativt liten och snabbt krympande del av det större skogslandskapet, så kan möjligheten att studera den biologiska mångfalden försvinna – och därmed förståelsen för vad vi förlorar.
Kalavverkning av gammal naturskog tycks vara en utbredd företeelse i de flesta nordliga länder. Det har dock gjorts lite övervakning av spridningen och omfattningen, vilket kan bero på att det saknas officiella kartor. Naturlig boreal skog är dessutom svår att särskilja i satellitbilder.
– Som jämförelse kan de flesta typer av omställning av markanvändning i tropikerna upptäckas med hjälp av satelliter som övervakar förlusterna av naturskog, förtydligar Anders Ahlström.
Gamla orörda skogar i den boreala regionen bör så snabbt som möjligt identifieras så att strategier kan tas fram för att bevara dessa unika miljöer.
– Kunskapen kan användas för att hantera klimatförändringar, biodiversitet och kulturella värden, avslutar Anders Ahlström.
YLVA BERLIN/LTF