Jämställdheten i skogssektorn utvecklas för långsamt. Eller inte alls. Men med bildandet av Skogssektorns Jämställdhetsråd finns nu en unik chans att verkligen göra skillnad. Det här skriver generaldirektör Herman Sundqvist i en debattartikel i ATL.
Återigen tvingas jag konstatera att jämställdheten i skogssektorn utvecklas för långsamt. Eller inte alls.
För en tid sedan kom en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som pekar på att i stort sett inga förflyttningar skett gällande kvinnors utsatthet för könsdiskriminering och kränkningar i det skogliga yrkeslivet. Det här är bara en i raden av rapporter och studier som visar att någonting inte är som det ska i skogssektorn, en av landets mest betydelsefulla näringar, trots att det under mer än 10 år har varit högt på agendan.
I spåren av #metoo fick vi också #slutavverkat, skogsbranschens upprop mot sexism och sexuella trakasserier. I samband med att berättelserna började spridas kom också ett upprop från studenter på SLU som krävde en faktisk förändring.
Tidigare i år visade vår egen ägarstatistik att andelen skogsmark hos enskilda skogsägare som är män ökar, mellan åren 1999 till 2021. Detta på grund av att samägande mellan båda könen minskar tydligt.
Ett jämställdhetsråd
Jo, det har gjorts mycket som är bra, men jag kan bara konstatera att vi så här långt generellt sett misslyckats med att skapa förutsättningar för en förflyttning.
Men nu är något mycket viktigt i rörelse. Skogsstyrelsen visade 2019 i en rapport till regeringen att jämställdhetsarbetet inom skogsnäringen står och stampar och till vissa delar går bakåt. Vi lade då fram förslag på 17 viktiga åtgärder. Regeringen gav oss senare uppdraget att arbeta vidare med förslagen.
Som en direkt följd av detta har Skogsstyrelsen för första gången tillsammans med sektorn bildat ett jämställdhetsråd där tanken är att få till förändring. På riktigt.
Skogssektorns jämställdhetsråd är ett helt nytt nationellt forum för dialog och samverkan i syfte att nå en jämställd skogssektor. Ledamöterna utgörs av högsta ledningen och sakkunnig från olika organisationer, företag, lärosäten och intresseorganisationer. Därmed finns nu en stark struktur och en arena där vi tillsammans med sektorn kan driva de här frågorna framåt. Tre arbetsgrupper har bildats för att fördjupat och mer fokuserat arbeta med delmål inom områdena utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande.
Framtida överlevnad
Jag har anledning att ha höga förväntningar på alla aktörer som nu deltar i rådet. Till exempel förväntar jag mig att alla aktörer:
* Bidrar, prioriterar och deltar aktivt i möten och aktiviteter som vi har under rådets paraply.
* Låter frågan ta en ordinarie plats i ledningsgrupper och styrprocesser.
* Tar tillfället i akt och lägger i en högre växel.
* Hjälper till att påverka andra aktörer ni möter i olika sammanhang.
Visst handlar detta om en närings framtida överlevnad. Men i ett vidare och ännu viktigare perspektiv så handlar det för mig om rättvisa. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn samt vara aktiva skogsägare. Skogen bör vara en förebild snarare än ett undantag från övriga samhället.
Jämställdhetsrådet är unikt. Chansen vi nu har att med hjälp av rådet verkligen göra skillnad är också unik. Vi behöver alla ta den chansen.
Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen