Hjälp vad folk är sjuka! Överallt hörs nysningar i armvecket, människor går med rödkantade ögon och illa dolda hostningar och man känner sig som en spion i en actionfilm när man stiger åt sidan och försvinner runt hörnet när man hör en bacill på två ben närma sig. Det är vinter och förkylningar är att vänta – precis som det var under jul, vilket jag hade glömt av. Därför kom det som en chock som dalade till besvikelsens avgrund när jag dagarna innan jul blev ordentligt sjuk. Ett positivt covid test och det var avgjort – jag var Grinchen som förstörde julen!
Det blev inget julkalas med ett vimlande kakbord och konversationer som behagligt flyter in i varandra och skapar ett trevligt bakgrundsljud i hela huset. Inga sprakande brasor eller långa stunder bredvid granen för mig – jag satt uppe på mitt rum, isolerad, och fick julens alla (jättegoda) måltider uppskickade till mig, som om jag vore en fånge eller det som jag faktiskt var: ett virus på två ben. Julfirandet hördes nerifrån medan jag tryckte i mig chokladpraliner och läste bok efter bok.
Trots det blev julen rätt så trevlig för mig, i alla fall nu så här i efterhand när en skimrande glans har hunnit lägga sig över alla minnen. Jag låg i min säng och hade tid att sluka hela böcker medan maträtterna avlöste varandra, snabbt och smidigt som om jag vore en mycket hedrad gäst på ett hotell. Julklappsöppningen fick jag vara med på, utrustad med munskydd och ensam på en stol i ett hörn, och när allt presentpapper väl låg på golvet tog jag med mig mina dyrgripar upp på rummet igen, skatter att njuta av i ensamhet.
Dessutom måste den coviddrabbade julen varit den mest avslappnade och stressfria min familj har haft – julstädningen blev slappare, själva julafton förflöt utan stressade utrop om gästernas ankomsttid och man (familjen minus mig) hade all tid i världen för umgänge. Ingen idealjul men kanske ett trevligt avbrott! För mig kommer årets jul också med oväntade fördelar; jag kommer att längta ännu mer till nästa vanliga jul.
För alla som är sjuka nu; krya på er! Till er andra stackare som fick sitta i isoleringscell under jul; jag känner er smärta och vi klarade det! Vi får hoppas att vi får ha påsken i fred från slemmiga hostattacker och värkande lemmar!