De svenska matpriserna skjuter i höjden och ökar snabbare än i vår omvärld. När orsakssambanden analyseras i media saknas en viktig anledning, Sveriges låga självförsörjningsgrad.
Priserna på livsmedel har ökat med närmare 20 procent under det senaste året, vilket är dubbelt så mycket mot inflationens 10 procent. Jämfört med övriga nordiska länder och EU ökar de svenska matpriserna mest. Nu reses olika politiska krav för att mildra effekterna ut till konsument av de höga priserna, Vänsterpartiet går längst av de politiska partierna och kräver införande av ett politiskt satt pristak. I söndagens SVT Agenda diskuterades matpriserna och kravet på pristak avfärdades av finansminister Elisabeth Svantesson (M). Vänsterpartiet tycks i nuläget vara ensamma om att kräva reglering av marknaden.
Att reglera en marknad och sätta marknadsekonomin ur spel oavsett det sker tillfälligt eller permanent skadar mer än den eventuella nytta det kan innebära på kort sikt. Med tanke på hur elkonsumenter kompenseras för de höga elpriserna är det rimligt att tro att rösterna kommer komma från fler håll för att ge kompensation för höga livsmedelspriser. Det skulle dock vara en farlig väg att gå och måste därför omedelbart avfärdas, då det snabbt skulle urholka svensk ekonomi och försvåra bekämpningen av inflationen. Elstödet bör därför förbli en engångsföreteelse att stötta hushållen och parentes i svensk ekonomi.
Bristande konkurrens i dagligvaruhandeln lyfts som en av orsakerna till prisstegringen på mat, det är förvisso tre dominerande aktörer inom livsmedelshandel, men lönsamheten visar på de lägsta marginalerna sedan 1990-talet. Förvånande nog är det ingen förutom lantbrukets egna organisationer som lyfter frågan om Sverige extremt låga självförsörjningsgrad av livsmedel som en av anledningarna till prisstegringen. Rysslands anfallskrig i Ukraina har inte bara ställt energimarknaden ur funktion, den har alvarligt minskat tillgången på livsmedel globalt och drivit upp priserna. Sverige är det EU-land som har lägst självförsörjningsgrad på livsmedel, endast 50 procent.
Svenska politiker har under lång tid passivt sett på hur självförsörjningsgraden fallit. Det är hög tid att regeringen och varje politiskt parti agerar för att öka svensk livsmedelsproduktion. Ett land som inte kan föda sin befolkning är ett sårbart land i kristider. Under 2022 försvagades dessutom den svenska kronan med 10 procent jämfört med euron och hela 15 procent jämfört med dollarn vilket kraftigt fördyrat importen av mat. Det svenska lantbrukets insatsråvaror importeras i allt väsentligt, de har fördyrats till följd av den fallande kronan och brist till följd av kriget vilket fördyrar produktionen och driver på prisstegringen av livsmedel.
Ska matpriserna stabiliseras behöver alla krafter samlas för att öka svensk livsmedelsproduktion och minska importberoendet. Hela livsmedelskedjans robusthet måste stärkas. Detta kommer ta tid och det krävs genomgripande förändringar samt förutsätter breda politiska uppgörelser som skapar långsiktighet. Under tiden måste alla krav på pristak och regleringar stoppas som om de införs riskerar att få motsatt effekt.