På Hällekis säteri och trädgård på Kinnekulle arbetar Maria Lagesson och Frida Bard med trädgården. De berättar att trädgården inte är utformad efter en viss tidstypisk stil utan efter … Familjen Klingspor har förvaltat godset sedan 1915. Idag är det Wilhelm Klingspor som driver verksamheten. Både rosenträdgården och perennlisten anlades 1934. Nu blommar narcisser och tulpaner. Trädgården sköts ekologiskt, likt de flesta offentliga trädgårdar, berättar Maria Lagesson. Fredrik och Mikael driver restaurangen på Hellekis. Vid tidningens besök var de i färd med att börja med dagens lunch. Ginkgo sägs vara världens äldsta trädsort och detta exemplar kom till Hellekis 1902. Det är ett honträd och längre bort i fruktträdgården står ett litet hanträd planterat. Stjärnmagnolian står i full blom. Bakom syns den gula flygelbyggnaden där trädgårdsskötarna har sin arbetsplats.
Med en historia som sträcker sig till medeltiden har Hellekis säteri och trädgård på Kinnekulle varit öppen för besökare i snart 30 år. I trädgården huseras en av världens äldsta trädarter och ett hundratal olika perennsorter.
– Den perioden vi går in i nu är den mest intensiva, säger trädgårdsmästaren Maria Lagesson om trädgårdsarbetet som väntar.
Trädgården är bland annat känd för sina äkta valnöts-och kastanjeträd, vars nötter används i restaurangen som ligger intill, och för ett av Sveriges äldsta ginkgoträd. Maria berättar att tempelträdet fanns för 200 miljarder år sedan och används i hälsokost mot bland annat dåligt minne och dålig blodcirkulation. Det sägs vara den äldsta trädsorten på jorden.
Just trädet på Hellekis är 121 år gammal och tros ha tagits till säteriet av professorn Erik Nyström. Det finns flera träd med asiatiskt ursprung i trädgården, som den näst äldsta trädarten i världen – kinesisk sekvoja.
– Trädgården är inte utformad utifrån speciella tidsperioder, utan utifrån de olika trädgårdsmästarna som varit anknutna till trädgården genom åren, säger Maria.
Medeltida anor
Den första kände ägaren till Hellekis levde under tidigt 1300-tal och godset har under vissa perioder tillhört kronan. Carl von Linné nämnde Hellekis valnötsträd 1746 under sin Wästgötaresa. Nu äger Wilhelm Klingspor godset och driver verksamheten genom Hellekis Säteri AB.
Både rosenträdgården och perennlisten anlades 1934. Rabatten består av 150 olika sorters perenner som ännu inte har hunnit blomma.
– Nu blommar alla narcisser och tulpaner, det är så det börjar. Rosorna börjar komma i juni-juli, säger Maria, som är en av fyra som jobbar med trädgården under säsongen.
Trädgården har öppet från april till oktober men från den första maj tas en entréavgift. Högst tryck är det under semestertider men även under Kristi himmelsfärd brukar det vara fullt med besökare.
– Våren handlar mycket om att förbereda inför säsongen, som beskärning av häckar och att gödsla, berättar Maria.
Rätt sluttning mot Vänern
Hellekis säteri och trädgård befinner sig i odlingszon 1, vilket innebär att området har goda förutsättningar för att kunna odla växter. Jorden på Hellekis är kalk- och näringsrik.
– Det är den mest gynnsamma zonen, man kan odla vad som helst. Det är rätt sluttning ner mot Vänern. Det är därför man har lagt alla gods här, säger Maria och menar de många gods som ligger på Kinnekulle, som Hjelmsäter, Råbäck och Trolmen.
– Så mycket bättre kan det inte bli, rent odlingsmässigt, fortsätter hon.
Yoga och konstutställningar
Det är sällan stilla på Hellekis. Förutom restaurangen och cafét intill trädgården finns det en padelbana och ett mindre växthus med antikförsäljning.
I det stora växthuset, som för närvarande är utställningslokal för konstnärer, fanns en biodynamisk tomatodling på 1970-talet. Nu för tiden dras köksväxter upp ur planteringsbäddar för att användas i restaurangen.
I trädparken har det även arrangerats yogakurser.
– Det är en tyst och lugn miljö, menar Maria.
Själv har Maria Lagesson en favorittid i trädgården.
– Det är otroligt vackert att besöka under tidig kväll. Sluttningen ner mot Vänern är väldigt vacker, säger hon.